Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet och hur dessa pÄverkar den naturvetenskapliga verksamheten bland barn i Äldrarna 5-7 Är. Vi har sjÀlva under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de naturvetenskapliga Àmnena, som vi mött av hos lÀrarna i de tidigare Äldrarna. DÀrför utförde vi en studie dÀr vi intervjuade 10 lÀrare, verksamma bland barn i den aktuella Äldern och anvÀnde oss av frÄgor som rörde hur de upplevde Àmnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet Àr viktigt att arbeta med, men att endast ett fÄtal anser att naturvetenskap Àr nÄgot mer Àn biologi. Den naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolÄr 1 Àr i stor utstrÀckningen endast inriktad pÄ biologi, ett fÄtal arbetar djupare inom hela det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet..

Denna studie undersöker vad och hur lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena bedömer i laborationer. Studien undersöker ocksÄ om det finns nÄgra alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sÀttet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att fÄ tillgÄng till lÀrares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att, det som frÀmst bedöms vid laborationer Àr laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet Àr aktivitet och grupprocesser.

Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares personliga attityder och intresse för de naturvetenskapliga Àmnena biologi, kemi och fysik. Vi ville se om det fanns ett underlag för att gÄ vidare med resultaten och fÄ igÄng tankar om ett kvalitetsutveck-lande arbete inom de naturvetenskapliga Àmnena. Genom en enkÀtundersökning har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vi har funnit att lÀrarna Àr positiva till att utveckla kvaliteten i Àmnena men att de Àr mindre intresse-rade av att delta i nÄgot projekt som frÀmjar detta..

Syftet med studien Àr att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lÀrande i förskolan. Den har genomförts med hjÀlp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehÄllet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus pÄ anvÀnda ord och omnÀmnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförrÄd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

I dagens samhÀlle Àr det nÀstan nödvÀndigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hÀnga med i samhÀllslivet. Det krÀvs kunskaper för att kunna delta i samhÀllsbeslut som handlar om forskning, hÀlsa, miljö, teknik och miljö och mÄnga yrken krÀver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa Àmnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhÀllet krÀver och vad skolan utbildar för.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka olika alternativa metoder som lÀrare kan anvÀnda vid undervisning av naturvetenskapliga Àmnen för att skapa ett ökat intresse för dessa Àmnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med tvÄ erfarna pedagoger som undervisat inom dessa Àmnen pÄ grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de tvÄ lÀrarna blandar mÄnga olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem Àr att sjÀlva kÀnna nyfikenhet och inspiration för det de gör för dÄ kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet Àr att jag blev nyfiken pÄ vad som pÄverkar elevernas beslut och vad det Àr som tilll slut gör att de vÀljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag sjÀlv varit i valet och kvalet nÀr jag skulle vÀlja program pÄ gymnasiet. Mitt syfte Àr att genom en enkÀtundersökning och efterföljande intervjuer försöka fÄ vetskap om vad som pÄverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill Àven försöka undersöka överhuvudtaget varför man vÀljer som man vÀljer. Jag har valt att koncentrera mig extra pÄ det Naturvetenskapliga programmet och Àr dÀrmed nyfiken pÄ vad högstadieeleverna tror krÀvs av dem som vÀljer detta program.Jag vill Àven ta reda pÄ vad för slags information om detta program man fÄtt och frÄn vem denna har kommit.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lÀrande i förskolan. Den har genomförts med hjÀlp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehÄllet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus pÄ anvÀnda ord och omnÀmnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförrÄd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Avsikten med detta examensarbete Àr att fÄ en uppfattning om hur elevers lÀsvanor pÄ fritiden pÄverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförstÄelse och sprÄkbehandling. En grupp om 75 elever i Är 8 fick skriftligt redogöra för sina lÀsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga Àmnena. De ombads Àven förklara nÄgra vetenskapliga begrepp och sÀtta de naturvetenskapliga Àmnenas svÄrighetsgrad i förhÄllande till övriga Àmnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga Àmnena.Undersökningen visar en varierande kvalitet betrÀffande elevernas skriftsprÄk utan egentlig koppling till lÀsvanor. En majoritet har svÄrt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte lÀser alls eller endast seriemagasin har dock till övervÀgande delen svaga prestationer i undersökningen och lÄga betyg, medan kopplingen Àr tydlig mellan goda lÀsvanor och höga betyg.

Svenska elever deltar emellanÄt i nationella och internationella undersökningar dÀr deras naturvetenskapliga kunskaper testas. PÄ vissa frÄgor i dessa undersökningar har svenska elever fÄtt ett dÄligt resultat, fÄ elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet Àr Àven att fÄ en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförstÄelse pÄverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad som hÀnder i olika naturvetenskapliga situationer i den fria verksamheten i förskolan. PÄ vilket sÀtt tas sÄdana situationer tillvara pÄ av pedagogen? Jag har anvÀnt mig av videoobservationer i tvÄ förskolor i Mellansverige för att försöka upptÀcka situationer i den fria verksamheten som har potential att bli en naturvetenskaplig lÀrandesituation för barnen. I studien observerades 11 pedagoger. Resultatet visade att det finns potential för att utveckla naturvetenskapligt lÀrande för barnen i den fria verksamheten i förskolan.

Syftet var att undersöka olika förskollÀrares syn pÄ naturvetenskap, samt om de ansÄg att deras kunskaper inom Àmnet hade nÄgon betydelse för barngruppens lÀrande/intresse för Àmnena. Genom personliga intervjuer och bearbetning av respondenternas svar framkom att det fanns en relativt stor osÀkerhet samt okunskap inför tex planering och utförande av naturvetenskapliga aktiviteter inom förskoleverksamheten. Samtliga respondenter, oavsett Älder, yrkeserfarenhet eller utbildning ansÄg att mer utbildning/kompetenshöjning inom naturvetenskap vore positivt och viktigt att fÄ tillgÄng till. För att kunna erbjuda barnen en bred grund att stÄ pÄ och forska utifrÄn stÀlls det idag allt högre krav pÄ att deras lÀrare faktiskt har adekvata kunskaper inom de olika ÀmnesomrÄdena. .

Bakgrund: En vanlig komplikation relaterat till graviditet och f?rlossning ?r urinretention. Denna komplikation ?r ?verg?ende hos majoriteten av de som drabbats men ?r trots detta en vanligt f?rekommande orsak till v?rdskada som kan orsakas av bristande riktlinjer. F?r att minska risken f?r best?ende skador orsakade av urinretention postpartum kr?vs riktlinjer som ?r grundade i aktuell vetenskaplig evidens. I denna studie avser begreppet postpartum tiden upp till en vecka efter f?rlossning. Syfte: Syftet med studien ?r att systematisk bed?ma kvaliteten p? Sveriges f?rlossningsklinikers riktlinjer g?llande urinretention postpartum. Metod: Riktlinjer erh?lls fr?n totalt 36 av Sveriges 44 f?rlossningskliniker, totalt erh?lls 19 riktlinjer, d? vissa enheter anv?nde samma.

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r en grundl?ggande komponent f?r den upplevda h?lsan. En f?rlossningsbristning drabbar majoriteten av alla kvinnor som f?der barn och har visat sig kunna p?verka s?v?l kvinnans fysiska som psykiska h?lsa. I barnmorskans ansvarsomr?de ing?r att fr?mja den sexuella h?lsan och att ta hand om kvinnan under graviditet, f?rlossning och post partum. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att belysa kvinnors sexuella h?lsa efter bristning som uppst?tt i samband med vaginal f?rlossning. Metod: En systematisk litteratur?versikt med integrativ design har utf?rts.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur NTA fungerar pÄ förskolenivÄ. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra Àven pÄ förskolenivÄ, sÄlÀnge man bryter ner det till barnens nivÄ..