Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.

I uppsatsen unders?ks vad som k?nnetecknar texter skrivna av nyanl?nda ungdomar inom spr?kintroduktion i relation till bed?mningsst?det Bygga svenska (BS). Utg?ngspunkten f?r analysen ?r elevernas skrivande i tv? genrer: ?tergivande och argumenterande. I dessa unders?ks grundl?ggande grammatisk spr?kbeh?rskning, utifr?n processbarhetsteorin, samt graden av skriftspr?klighet utifr?n f?rekomst av utbyggda nominalfraser och grammatiska metaforer (GM).

Denna rapport Àr resultatet av en studie vars syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet och hur dessa pÄverkar den naturvetenskapliga verksamheten bland barn i Äldrarna 5-7 Är. Vi har sjÀlva under vÄra verksamhetsförlagda utbildningar funderat mycket över de uppfattningar och attityder mot de naturvetenskapliga Àmnena, som vi mött av hos lÀrarna i de tidigare Äldrarna. DÀrför utförde vi en studie dÀr vi intervjuade 10 lÀrare, verksamma bland barn i den aktuella Äldern och anvÀnde oss av frÄgor som rörde hur de upplevde Àmnet. Resultatet visar att alla de intervjuade pedagogerna anser att det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet Àr viktigt att arbeta med, men att endast ett fÄtal anser att naturvetenskap Àr nÄgot mer Àn biologi. Den naturvetenskapliga verksamheten i förskolan, förskoleklassen och skolÄr 1 Àr i stor utstrÀckningen endast inriktad pÄ biologi, ett fÄtal arbetar djupare inom hela det naturvetenskapliga kunskapsomrÄdet..

Denna studie undersöker vad och hur lÀrare i de naturvetenskapliga Àmnena bedömer i laborationer. Studien undersöker ocksÄ om det finns nÄgra alternativ till det traditionella naturvetenskapliga sÀttet att synliggöra elevers utveckling i det praktiska momentet vid laborationer. För att fÄ tillgÄng till lÀrares uppfattningar genomfördes i detta arbete tre intervjuer med lÀrare. Resultatet visar att, det som frÀmst bedöms vid laborationer Àr laborationsrapporten. De kunskapskvalitéer som bedöms i det praktiska momentet Àr aktivitet och grupprocesser.

Studiens syfte ?r att unders?ka hur grundl?rare med inriktning fritidshem talar om m?jligheter och utmaningar med att implementera utomhuspedagogik i fritidshemsverksamheten. Det r?der idag brist p? forskning om utomhuspedagogik som riktar sig specifikt mot fritidshemmet. Trots att utomhuspedagogik ?r en del av grundl?rarutbildningen med inriktning mot fritidshem, s? verkar utomhuspedagogisk verksamhet ofta sakna syfte och m?l.

Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares personliga attityder och intresse för de naturvetenskapliga Àmnena biologi, kemi och fysik. Vi ville se om det fanns ett underlag för att gÄ vidare med resultaten och fÄ igÄng tankar om ett kvalitetsutveck-lande arbete inom de naturvetenskapliga Àmnena. Genom en enkÀtundersökning har vi samlat in material som vi sedan har bearbetat och analyserat. Vi har funnit att lÀrarna Àr positiva till att utveckla kvaliteten i Àmnena men att de Àr mindre intresse-rade av att delta i nÄgot projekt som frÀmjar detta..

Syftet med studien Àr att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lÀrande i förskolan. Den har genomförts med hjÀlp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehÄllet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus pÄ anvÀnda ord och omnÀmnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförrÄd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Aanderaa-Karp-Rosenberg f?rmodan ?r en f?rmodan ang?ende hur vissa egenskaper hos booleska funktioner relaterar till undflyende. ?ven om f?rmodan inte bevisats ?n har man lyckats visa att f?rmodan ?r sann om man antar vissa ytterligare krav p? funktionen. Denna uppsats kommer presentera den relevanta teorin kring f?rmodan samt simplicialtopologi som ett tillv?gag?ngss?tt att angripa problemet. F?rkunskaperna arbetet antar av l?saren ?r de som man l?r sig under de f?rsta tre ?ren p? matematikprogrammet.

Artificiell intelligens (AI) spelar en alltmer central roll inom v?rdsektorn och diskuteras flitigt f?r sin potential att utveckla v?rden genom f?rb?ttrad diagnostik och behandling. En ?kad anv?ndning av AI inom v?rden har potential att utveckla v?rdsektorn och vara svaret p? m?nga av de problem som h?lso- och sjukv?rden st?r inf?r. Med s?rskilt fokus p? Alzheimers sjukdom framtr?der AI som ett verktyg som kan m?jligg?ra tidigare och mer tillf?rlitliga diagnoser, vilket i f?rl?ngningen skulle kunna f?rb?ttra m?jligheterna till v?rd f?r drabbade och bidra till medicinska genombrott inom demenssjukdomar.

I dagens samhÀlle Àr det nÀstan nödvÀndigt med kunskaper inom naturvetenskap, matematik och teknik för att kunna hÀnga med i samhÀllslivet. Det krÀvs kunskaper för att kunna delta i samhÀllsbeslut som handlar om forskning, hÀlsa, miljö, teknik och miljö och mÄnga yrken krÀver att man har djupa kunskaper om naturvetenskap.  Samtidigt kommer allt fler rapporter om att intresset för dessa Àmnen minskar hos barn och ungdomar. Det blir ett glapp mellan vad samhÀllet krÀver och vad skolan utbildar för.Syftet med den hÀr undersökningen Àr att undersöka olika alternativa metoder som lÀrare kan anvÀnda vid undervisning av naturvetenskapliga Àmnen för att skapa ett ökat intresse för dessa Àmnen. Undersökningen utfördes genom kvalitativa djupintervjuer med tvÄ erfarna pedagoger som undervisat inom dessa Àmnen pÄ grundskola och gymnasium. Resultatet visar att de tvÄ lÀrarna blandar mÄnga olika modeller att de anpassar dem efter vilken klass eller grupp de jobbar med. Viktigt för dem Àr att sjÀlva kÀnna nyfikenhet och inspiration för det de gör för dÄ kan de förmedla det engagemanget till sina elever .

Bakgrund Skapande aktiviteter som intervention f?r arbetsterapeuter ?r en av de grundl?ggande h?rnstenarna i professionen och har funnits sedan arbetsterapins start. Att arbeta med skapande aktiviteter inom psykiatrin ?r vanligt och kan bidra till att patienter upplever st?rre meningsfullhet i vardagen. Personer med diagnostiserad ?tst?rning har ofta ett mindre deltagande i meningsfulla aktiviteter i vardagen p? grund av att st?rre delen av deras vardag fokuseras p? kropp och mat.

Anledningen till att jag valde att skriva om valet till gymnasiet Àr att jag blev nyfiken pÄ vad som pÄverkar elevernas beslut och vad det Àr som tilll slut gör att de vÀljer som de gör. Nyfikenheten uppkom efter att jag sjÀlv varit i valet och kvalet nÀr jag skulle vÀlja program pÄ gymnasiet. Mitt syfte Àr att genom en enkÀtundersökning och efterföljande intervjuer försöka fÄ vetskap om vad som pÄverkar elevernas val till gymnasiet. Jag vill Àven försöka undersöka överhuvudtaget varför man vÀljer som man vÀljer. Jag har valt att koncentrera mig extra pÄ det Naturvetenskapliga programmet och Àr dÀrmed nyfiken pÄ vad högstadieeleverna tror krÀvs av dem som vÀljer detta program.Jag vill Àven ta reda pÄ vad för slags information om detta program man fÄtt och frÄn vem denna har kommit.

Syftet med studien Àr att undersöka hur vardagliga situationer kan nyttjas för naturvetenskapligt lÀrande i förskolan. Den har genomförts med hjÀlp av observationer av samtal. Det observerade naturvetenskapliga innehÄllet har genererat en ?lokal teori?, (Grounded Theory), med fokus pÄ anvÀnda ord och omnÀmnda begrepp. Resultatet visar att barnen har en uppfattning om flera naturvetenskapliga begrepp och generellt ett rikt ordförrÄd för samtal om naturvetenskapliga fenomen.

Avsikten med detta examensarbete Àr att fÄ en uppfattning om hur elevers lÀsvanor pÄ fritiden pÄverkar deras betyg, naturvetenskapliga begreppsförstÄelse och sprÄkbehandling. En grupp om 75 elever i Är 8 fick skriftligt redogöra för sina lÀsvanor och förmodade höstterminsbetyg i svenska samt i de naturvetenskapliga Àmnena. De ombads Àven förklara nÄgra vetenskapliga begrepp och sÀtta de naturvetenskapliga Àmnenas svÄrighetsgrad i förhÄllande till övriga Àmnen i skolan samt gradera sitt intresse för de olika naturvetenskapliga Àmnena.Undersökningen visar en varierande kvalitet betrÀffande elevernas skriftsprÄk utan egentlig koppling till lÀsvanor. En majoritet har svÄrt att förklara de angivna begreppen ens ur vardaglig synvinkel. De elever som inte lÀser alls eller endast seriemagasin har dock till övervÀgande delen svaga prestationer i undersökningen och lÄga betyg, medan kopplingen Àr tydlig mellan goda lÀsvanor och höga betyg.

Svenska elever deltar emellanÄt i nationella och internationella undersökningar dÀr deras naturvetenskapliga kunskaper testas. PÄ vissa frÄgor i dessa undersökningar har svenska elever fÄtt ett dÄligt resultat, fÄ elever gav ett naturvetenskapligt korrekt svar. Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur elever resonerar och handlar i en testsituation. Syftet Àr Àven att fÄ en uppfattning om hur valet av testmetod och elevers begreppsförstÄelse pÄverkar deras prestationer i naturvetenskapliga test. Genom att, utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, samtala med elever har jag försökt se hur de resonerade kring naturvetenskapliga frÄgor.